Mot nya mål

Mot nya mål
Mot nya mål!

torsdag 15 februari 2018

Utvecklingsområden vt 2018

Fokusområde utifrån:
  • Bedömning av skolans kvalitet(Thorin)

  • Skolinspektionens enkät ht 2017

1.    Elevernas lust att lära            

Hur skapar vi lektioner som väcker elevers nyfikenhet, kreativitet och lust att lära?


2.    Argumentation och kritiskt tänkande        

Hur uppmuntrar vi och skapar utrymme för gemensam diskussion, reflektion och kritiskt tänkande i undervisningen? 


3.    Veta vad som krävs (strategi 1)                                  

”Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår”


4.    Normer och värden

Hur arbetar vi förebyggande och främjande med fokus på respekt för varandras olikheter?


fredag 29 december 2017

Elevhälsan i SK



















Under sista månaderna har vi på skolan arbetet medvetet med att skapa struktur och tydlighet kring elevhälsans insteg och arbete med förebyggande och främjande åtgärder. Det går inte att göra på samma sätt på alla skolor, grunden för att detta ska bli verksamt är elevhälsans insteg utifrån behov genom inventering på olika nivåer och deltagande i analys av skolans resultat.


Samma sak gäller som för allt kvalitetsarbete det går INTE att ta en modell och sedan använda denna rakt av. Ett kontinuerligt och strukturerat arbete där verksamhetens ständigt blir genomlyst och då på såväl grupp-, klass- som individnivå är basen.


Enkäter behöver så gott som alltid kompletteras med tex elevintervjuer eller som vi gjort denna höst, elevhälsan för diskussion med mentorspar för att göra en mer grundlig inventeringar behov på gruppnivå. Under våren kommer pedagoger att intervjua åra elever gruppvis utifrån resultat på trivselenkät. Det skapar förståelse för resultaten och tydliggör vilka åtgärder som kan ge de resultat som önskas. 




söndag 5 november 2017

Relationskompetens och varierad undervisning

Några viktiga slutsatser
Här är några slutsatser som Skolinspektionen tar fasta på  utifrån forskningen om hur undervisningen påverkar elevers studieprestationer:
  • Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verktyg och sina goda ämneskunskaper i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens. 
  • Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleven rätt. 
  • Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera undervisningen efter elevers individuella behov, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever lär på samma sätt och undervisar därefter. 
  • Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte. 
  • Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka.
Plockat från Skolverkets hemsida 2017-07-10,




Bedömning av skolans kvalité för vidare verksamhetsutveckling

Verksamhetsutveckling
Mall gjord av Lars Thorin, dock i omarbetat digitaliserad layout av ledningsresurs Marika Jonsson på Vialundskolan i Kumla kommun. Fungerar väl som diskussionsunderlag i mindre grupper/arbetslag på t.ex. APT för att ringa in var fokus bör ligga då det kommer till verksamhetsutveckling. 

Bedömning av skolans kvalité

Diskutera och gör en gemensam bedömning för respektive område i matrisen nedan

Område
Acceptabel nivå
Bra nivå
Utmärkt nivå
1
Normer och värden
Skolan arbetar vid enstaka tillfällen med de olika diskrimineringsgrunderna kön, etnicitet, sexuell läggning, religion eller funktionsnedsättning i undervisningen. Olika typer av kränkningar och mobbningsärenden hanteras skyndsamt av skolans personal och elevhälsoteam
Skolan arbetar regelbundet aktivt och förebyggande med de olika diskriminerings-grunderna kön, etnicitet, sexuell läggning, religion eller funktionsnedsättning i undervisningen. Olika typer av kränkningar och mobbningsärenden hanteras skyndsamt och med bra resultat av skolans personal och elevhälsoteam
Skolan arbetar ofta aktivt och förebyggande med de olika diskrimineringsgrunderna kön, etnicitet, sexuell läggning, religion eller funktionsnedsättning i undervisningen. Olika typer av kränkningar och mobbningsärenden hanteras skyndsamt med goda resultat av skolans personal och elevhälsoteam
Kommentar:

Åtgärder?

Klicka eller tryck här för att ange text.
2
Kunskapssyn och lärande
Skolans arbete utgår i huvudsak från läroplanens långsiktiga förmågor. Klassrumsarbetet präglas till viss del av en lärmiljö som är kreativ, inspirerande och lustfylld. Eleverna vet till viss del vad de ska lära sig inom olika arbetsområden

Skolans arbete utgår ofta från läroplanens långsiktiga förmågor. Klassrumsarbetet präglas ofta av en lärmiljö som är kreativ, inspirerande och lustfylld. Eleverna vet ofta vad de ska lära sig inom olika arbetsområden
Skolans arbete utgår alltid från läroplanens långsiktiga förmågor. Klassrumsarbetet präglas alltid av en lärmiljö som är kreativ, inspirerande och lustfylld. Eleverna vet alltid vad de ska lära sig inom olika arbetsområden
Kommentar

Åtgärder?


Klicka eller tryck här för att ange text.


3
Arbete med barn i behov av särskilt stöd och anpassning av lärmiljöerna
Klassrumsarbetet anpassas i huvudsak efter barn i behov av särskilt stöd. Stödåtgärder vidtas till viss del då elever riskerar att ej nå målen eller då eleverna vill nå längre i sin kunskapsutveckling
Klassrumsarbetet anpassas ofta efter barn i behov av särskilt stöd. Stödåtgärder vidtas ofta då elever riskerar att ej nå målen eller då de vill nå längre i sin kunskapsutveckling. Stödet ger ofta önskat resultat på elevernas kunskaper
Klassrumsarbetet anpassas alltid efter barn i behov av särskilt stöd. Stödåtgärder vidtas alltid då elever riskerar att ej nå målen eller då de vill nå längre i sin kunskapsutveckling. Stödet ger gott resultat på elevernas kunskaper
Kommentar:

Åtgärder?

Klicka eller tryck här för att ange text.


4
Skolans förmåga att arbeta med läroplanens kapitel 1 och 2
Skolans arbete präglas till viss del av samarbete mellan elever, lust, nyfikenhet, kreativitet, kommunikation, språkutveckling. Arbetet sker till viss del i demokratiska arbetsformer där elevernas intressen tas tillvara
Skolans arbete präglas ofta av samarbete mellan elever, lust, nyfikenhet, kreativitet, kommunikation, språkutveckling. Arbetet sker ofta i demokratiska arbetsformer där elevernas intressen tas tillvara
Skolans arbete präglas alltid av samarbete mellan elever, lust, nyfikenhet, kreativitet, kommunikation, språkutveckling. Arbetet sker alltid i demokratiska arbetsformer där elevernas intressen tas tillvara
Kommentar:

Åtgärder?

Klicka eller tryck här för att ange text.
5
Bedömning av elevers kunskaper
Eleverna bedöms till viss del på hur väl de klarar förmågorna i kunskapskraven. Formativ bedömning sker till viss del i klassrummen. Elevernas tankar utmanas till viss del via förståelsefördjupande frågor. Omdömen inför utvecklingssamtal handlar till viss del om kunskapskraven
Eleverna bedöms ofta på hur väl de klarar förmågorna i kunskapskraven. Formativ bedömning sker ofta i klassrummen. Elevernas tankar utmanas ofta via förståelsefördjupande frågor. Omdömen inför utvecklingssamtal handlar ofta om kunskapskraven och innehåller ibland hur eleven ska få träna vidare i skolan
Eleverna bedöms alltid på hur väl de klarar förmågorna i kunskapskraven. Formativ bedömning sker alltid i klassrummen. Omdömen inför utvecklingssamtal handlar alltid om kunskapskraven och innehåller även i de flesta fall hur eleven ska få träna vidare i skolan

Kommentar:

Åtgärder?

Klicka eller tryck här för att ange text.
6
Ledarskap och samarbete
Skolan leds till viss del med en vision och långsiktiga mål. Ledarskapet pekar till viss del ut vägen mot målet för medarbetare, elever och vårdnadshavare. Lärares ledarskap i klassrummet präglas till viss del av tydlighet och en meningsfull och intressant undervisning

Skolan leds ofta med en vision och långsiktiga mål. Ledarskapet pekar ofta ut vägen mot målet för medarbetare, elever och vårdnadshavare. Lärares ledarskap i klassrummet präglas ofta av tydlighet och en meningsfull och intressant undervisning
Skolan leds alltid med en vision och långsiktiga mål. Ledarskapet pekar alltid ut vägen mot målet för medarbetare, elever och vårdnadshavare. Lärares ledarskap i klassrummet präglas alltid av tydlighet och en meningsfull och intressant undervisning
Kommentar:



Klicka eller tryck här för att ange text.
7
Systematiskt kvalitetsarbete och uppföljning av verksamhetens kvalité
Skolan följer till viss del upp skolans kunskapsresultat på ämnes och klassnivå. En analys gör ibland utifrån kunskapsresultaten och den undervisning som bedrivs. Stödåtgärder följs till viss del upp och utvärderas. Resultaten kopplas till viss del mot skolans förutsättningar
Skolan följer ofta upp skolans kunskapsresultat på ämnes och klassnivå. En analys görs ofta utifrån kunskapsresultat och den undervisning som bedrivs. Stödåtgärder följs ofta upp och utvärderas. Resultaten kopplas ofta mot skolans förutsättningar
Skolan följer alltid upp skolans kunskapsresultat på ämnes och klassnivå. En analys gör alltid utifrån kunskapsresultaten och den undervisning som bedrivs. Stödåtgärder följs alltid upp och utvärderas. Resultaten kopplas alltid mot skolans förutsättningar
Kommentar:



Klicka eller tryck här för att ange text.

Matris hämtad från Lars Thorin https://lartho.wordpress.com/pedagogiskt-ledarskap






tisdag 15 augusti 2017

Observationsmall - lektionsbesök - kollegialt lärande

 
Då är mall för Pedagogisk uppföljning av lektion ute på remiss i kollegiet på Vialundskolan : )
Det ska bli intressant med respons och att sedan dra igång med besök inom kort. 
Tänk vilken tillgång med en ledningsresurs med förmågan att skapa dokument och blanketter med juste layout och tydlig struktur.
 



söndag 6 augusti 2017

Skola på vetenskaplig grund

Skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Snart är det dags att starta upp ett nytt läsår och här kommer tips på bra sidor där aktuell forskning, inom ett brett område, finns samlad: forskningen.se
Se även egen länk till vänster här i bloggen. Nyheter om forskningsresultat. Forskningen.se vill nå ut med resultat från offentligt finansierad forskning till allmänheten och drivs utan eget vinstintresse. Bakom oss står landets lärosäten samt ett flertal andra forskningsaktörer. Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm, Vetenskapsrådet är förvaltande organ.

Skolverket bevakar forskning inom ett antal områden. För att nå en så hög kvalitet som möjligt anlitar vi olika universitet och högskolor, det är ju där forskningen bedrivs. Sedan 2008 sammanställer och sprider Skolverket kunskap om resultat av forskning för skolan. Uppdraget har fått ökad betydelse i och med den skarpare skrivningen i skollagen att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Syftet är att öka kunskapen om forskning hos huvudmän, rektorer, lärare, förskolechefer och förskollärare så att de kan dra nytta av och använda forskningsresultaten i praktiken. Här länk  till Skolverkets nyhetsarkiv - forskning.








 

fredag 4 augusti 2017

Professor Lundahl inleder läsåret i Kumla

Välkomna till nytt arbetsår med föreläsning om Bedömning för lärande!                        
 
Torsdag 10 augusti inleds arbetsåret för alla lärare och ansvariga för förskoleklass med föreläsning om Bedömning för lärarande av professor Christian Lundahl i Vialundskolans aula.
Dagen börjar med drop-in mingel från 08.00. 8.40 hälsar förvaltningschef Ann-Sofie Vennerstrand välkommen till det nya arbetsåret. Christians föreläsning är 9-12 med paus för kaffe. Efterarbete sker på respektive skola.


 
Om Christian Lundahl